lördag 19 mars 2011

En liten saga i vinterlandskapet

Jag vaknade redan strax efter sex i morse och var utsövd. Tidigt för mig som är en riktig sjusovare. Genast vaknade Hedvig till liv och berättade att det var dags att gå ut. Hon gör det varje morgon när vi vaknar. Efter att vi har "duschat". Jag i den riktiga duschen medan hon dricker vatten ur kranen vid handfatet. Hinner jag inte sätta igång kranen i tid så lägger hon sig demonstrativt i själva handfatet och blänger surt på mig.

Nu bestämde vi oss i alla fall för att gå ut. Och ta en liten promenad. Vi gör det ibland. Jag och Hedvig. Oftast på sommaren när hon har lättare att ta sig fram med sina korta ben.

   
Det var ett sagolandskap vi klev ut i. Nysnön som vi fick igår gnistrade i soluppgången och hade lagt som som strösocker över allt. Fåglarna kvittrade av vällust. Och så var det plusgrader redan. Lilla grodan var väl den enda som inte trivdes. Han som precis hade tinat fram. 


Hedvig och jag bestämde oss för att gå ned till lilla båtviken. Det är lagom långt för henne och det finns en upptrampad liten stig. Jag fick gå före och "ploga".


Hon tycker det är skönast så men ibland glömmer hon bort sig och skuttar iväg. Svansen står rätt upp och hon kan inte stilla sig. "Kom nu matte, varför stannar du hela tiden?!" 


Nere vid viken är det strålande vackert. Jag vill stanna längre men Hedvig har fått nog. Nu är det bråttom hem.



När vi är på väg tillbaka ser vi Smilla. Hon övervakar varje steg vi tar men går sällan själv från tomten. Speciellt inte nu när det är snö. Det är under hennes värdighet att stoppa ned sina vita tassar i snön. Man kan ju bli både smutsig och blöt. När vi har varit borta gnatar hon alltid på oss. Och när vi vill visa att vi är glada och se henne, Hedvig och jag, så knycker hon på nacken och vänder ryggen till. Kvar blir endast spåret efter hennes utkik. 





Det är dags att gå in igen. Och kanske krypa ned under täcket några minuter till. Vi gör det, Hedvig och jag.

Kram,



13 kommentarer:

Lotta 8`) sa...

Åh... vilket mysigt inlägg, promenad med Hedvig :)) Roligt att hon vill gå på promenad med dig, våra katter vill bara vara med mig i trädgården och stannar helst där men det gör de rätt i för vi har bilar som kör som tjuvar i området - ibland har jag lust att lägga ut en spikmatta en mörk kväll......

Tack för trevlig inlägg :)

Scilla sa...

Vilken härlig start på dagen! Vår katt Elvis är det gnälligaste som finns. När vi ska gå någonstans följer han efter och skriker, för han vill inte att vi ska gå för långt. En gång följde han med till affären, och sedan var han borta i två dagar. Det visade sig att han missat när vi kom ut och hade suttit och skrikit utanför affären hela tiden. Jag tror inte att alla mössen dansar i takt där om man säger så......

Kram!
Stina

AnnCharlotte sa...

Det är mysigt när de går med en ut , iallafall när man ska hem igen. Inte lika kul när man ska ta bussen......
Ha det bra ;)

Annika Christensen sa...

Ljuvliga vinterbilder!
Vilken skillnad det kan vara i vårt avlånga land.
Har idag fotat de fina fröpåsarna och snart är det dags att så dem.
Ha en skön söndag
Annika

Tiina sa...

What a lovely little walk with your beautiful cat:)I'd like to comment på svenska men min svenska är så hemskt dåligt...:(Lovely sunday for you and Hedvig:)

Tiina sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Anna Vattenkanna sa...

Trevligt! Jag var inte bekant med Hedvig när jag började läsa din lilla berättelse...det blev lite spännande. Vem ÄR Hedvig? Ett liten flicka, en hund eller en häst? ...och så var hon en katt! Såklart, det skulle jag kunnat klura ut ;-)

Kram Anna Vattenkanna

Anette sa...

Fint berättat, jag skulle vilja träffa Hedvig!
Ha en alldeles underbar söndag!
/Anette

Bondjantan sa...

Vilka härliga bilder!

Mia sa...

Härlig tur. Påskväder säger dom här, om soliga vårdagar med snö. Men nog hoppas jag på lite mindre vitt när påsken först kommer..
Ha en fin söndag :)

Anna sa...

Vilken trevlig vintersaga! Du skulle kunna bli sagoberättare, vilken inlevelse, det kändes som att jag var med på promenaden. Kramar

Arboarkticum sa...

Läser ikapp, och blir så glad av din alldeles underbara lilla historia! Och vilka fina bilder! Håller med tidigare kommentarer: du är en riktig sagoberättare - och du planterade ett stort leende på läsarens läppar!

Lotta sa...

Vilken fantastisk fin liten historia och vilken härlig promenad ni fick, du och Hedvig. Ha det bra!
Kram