Före- och efterbilder. (Fast kanske inte som ni tror.)

Vilken konstig vädervecka det har varit. Tror vi har gått igenom alla årstider under de här få dagarna. Värsta höststormen på massor av år, någon sa 20 år. Minusgrader, fler än det var under hela julhelgen. Och så idag då. Sommar igen med nästan 20 grader varmt igen. Förunderligt. 

För en vecka sedan njöt jag av luktärtorna och tänkte att de verkligen har tagit fart. Och den doften! 

Dagen efter, i måndags efter jobbet, fanns de inte kvar. De hade helt blåst sönder.

 

För en vecka sedan beundrade jag återigen buddlejans höjd och blomsterprakt. 

Dagen efter var den knäckt som tandpetare. 

Då när jag kom hem från jobbet, förra måndagen, tänkte jag att dahliorna i alla fall klarade stormen. Tur för det var så många som inte ens hade hunnit slå ut. Täckte dem efter konstens alla regler för att rädda dem undan första frosten. Det brukar alltid fungera. Och sen kan man njuta av de underbara dahliorna i flera veckor till. 

Natt till onsdag blev det 4 minusgrader. Inte en enda dahlia klarade sig. 

Då för en vecka sen var de vackra borlottibönorna på väg att mogna. 

Och även om det bara var klätterstödet som blåste sönder i stormen så frös alla bönorna bort i frostknäppen. 

 
Då, förra söndagen, var det är lite svårt att acceptera och sätta trädgården på paus.

Men efter den här veckan är det bara att gilla läget och se fram emot vintervila. Att sätta vårlökar, rensa undan allt rassel, stänga trädgården och se fram emot nästa säsong. Och den, den kommer att bli den bästa. Inga stormar, inga minusgrader i förtid, alla växter överlever och frodas och lökarna, de kommer att se ut precis som på bilderna vid beställningen. Eller hur..?

Kram,

Blommig fredag - tema vårfrestelser

Blommig fredag hos sköna Hélena har redan pågått i flera veckor. Men min jobb-september rivstartade så jag har inte riktigt hunnit med. Men veckans tema går ju faktiskt inte att hoppa över; vårfrestelser!

Just vårfrestelser i form av lökväxter är ju mina favoriter. Min trädgård är som allra vackrast just då när tulpanerna blommar. Men det finns så många frestelser under våren. Och vilken är egentligen den största?

Är det när första blåsippan håller på att slå ut?

Eller är det den första vårrusiga humlan som tumlar runt i sista julrosorna?

Eller är det kanske när ullungrönnen vecklar ut sina limegröna blad?

Eller kanske första tulpanen?

Är det kanske när 'Accolade' blommar och man för ett ögonblick tror att man befinner sig i Japan?

Eller första vårregnet?

För mig är nog ändå den största frestelsen de där dagarna precis innan tulpanerna ha slagit ut och kvällsljuset är så där perfekt. De där dagarna när det riktigt brinner i prydnadslönnen och man har allt det där ljuvliga framför sig.

Trevlig fredag!


Kram,

Är det slut nu?

Är den slut nu, sommaren? Efter helt ljuvliga dagar med strålande sol och härlig värme så djupdök vädret här idag. Kallt, kallt blev det och regnat har det gjort nästan hela dagen. Helt ok känner jag som verkligen behövde en riktig slappardag. Fast det är klart. Slappa hade gått bra att göra i solen det också.

I går hade vi höstmarknad och loppis här i hillevik. Det var så himla trevligt och jag tror att både försäljare och köpare var nöjda. Pappa var där - precis som vanligt - med sitt trädgårdscafé. Riktig succé gjorde Kronans kaka med kanderade rosenblad. Både fin och smaskig.

Något som verkligen inte är färdigt är blomningen. Som det blommar.Riktigt tacksamma höstblommare som dessutom har färger jag gillar är slingerstormnhatten 'Red Wine' och smalt fackelblomster.

Luktärtorna har satt fart i värmen och blommar som bara den. Snyggast - som alltid - är 'Cupani'. Kan inte få nog av den ljuvliga doften. Förra året hade jag inga luktärtor och så vill jag aldrig ha det igen.

Äpplen och päron är skördemogna och det börjar bli fullt med frökapslar och tåliga blommor till kransarna. Sålde ett helt gäng kransar i går och fick beställning på ytterligare ett gäng. Roligt tycker jag som gillar att pyssla.

Men allra roligast under den senaste tiden är nog att min hett efterlängtade porslinsanemon har gått i blom. Den är verkligen precis så ljuvlig som man kunde tro.

Visst finns det gott om saker att njuta av. Så än är det inte slut.

Hoppas ni alla får en skön vecka!

Kram,

Höstmarknad i Hillevik

I morgon blir det höstmarknad i hillevik. Med loppis - både trädgårds- och vanlig loppis. Det här har blivit en fin tradition och i år verkar vi bli fler än någonsin som ska sälja.

På mitt bord kommer det bland annat att finns höstkransar att pryda ytterdörren med. Planen var att både saft och sylta under veckan. Men efter att ha jobbat till 8 varenda kväll den här veckan (och den lilla detaljen att vi inte har något kök ...) så orkade jag helt enkelt inte.

Kanske kommer jag att få tid att fynda lite istället för att bara sälja..? Det vore ju toppenkul i så fall!

Hoppas vi ses i morgon!

Kram,

Lyxdagar och fjärilsfladder

Tänk vilka dagar vi har. Sensommarvärme i september. Även om det börjar bli lite kyligare i skuggan. Över 20 grader nästan varje dag. Lyx! Speciellt när det samtidigt är helg.  

Har tjatat om den tidigare. Men jag är så glad över min buddleja som är så stor och frodig i år.
Nästan tre meter hög sträcker den sig mot himlen.

Och fjärilarna frodas. Mest amiraler men även påfågelöga, citronfjärilar och blåvingar har det funnits gott om, fladdrandes runt fjärilsbusken.

Ha en fortsatt finfin kväll!

Kram,

Rapport från ett sagorike

En av de absolut varmaste dagarna i somras besökte jag Sanda Cottage för första gången. Sanda Cottage är Veronicas, Stefans och hunden Rasmus alldeles egna sagorike.

Jag har sett mängder med bilder från Sanda. Och hört mängder med lovord om den magiska trädgården. Men ändå är det inte helt lätt att föreställa sig hur det skulle se ut när jag väl var på plats. Och nu fick jag äntligen uppleva Sanda i verkligheten.

Ni som varit där eller läser Veronica blogg vet att trädgården innehåller ett nästan oändligt antal olika trädgårdsrum. Alla med en helt egen karaktär och känsla. Lite galet men framförallt helt underbart befriande och inspirerande! Precis som ett sagorike ska vara.

Det är otroligt välskött och det finns mängder med fina detaljer. Och växtglädjen är enorm!

Se bara på surjordsrabatten med alla vackra blad, kombon perukbuske tillsammans med renfana, den limegrön tobak tillsammans med supersnygga temyntan. Och den ljuva rosen med knalligare kompisar i bakgrunden. Jag gillart!

Fina, fina vänner! Tack för att jag fick komma. Och tack, tack för alla växter som jag fick med mig.
Vi ses snart igen! <3

Kram,

En soligare färgskala

Idag känns det som om sommaren tog om lite. En bit över 20 grader och strålande sol. Tänker passa på att smita tidigare från jobbet och bara vara ute några minuter.

Har inte hunnit lägga många handtag i trädgården under de senaste veckorna. Knappt klippt gräset. Förfallet går vansinnigt snabbt. Mycket fortare än vad jag nästan kunde föreställa mig.

Men ljuset finns kvar. Det härliga, varma eftermiddagsljuset. Och blommorna. För en del blommar faktiskt fortfarande. Trots kylig vår, sommartorka och kyla igen håller de i. De tacksamma, vackra.

 

Mest tacksam i år är den orangea dahlian G. F. Hemerick. Har satt en knöl vardera i stora korgar. Såg lite fattigt ut först och jag trodde väl aldrig att de skulle lyckas fylla ut allt. Men som de har blommat. Precis hela sommaren. Ända sen maj faktiskt. Och eftersom de står i korgar på altanen så kan jag njuta av dem utan att behöva titta på den igenvuxna trädgården.

Och se här. Tillsammans med dahlian har jag faktiskt lyckats få några zinnior att överleva. Säger överleva. För särskilt frodiga är de inte. Men nu kanske jag har gått från "Aldrig mer!!!" till "kanske igen?!" när det gäller just zinnior. För de är ju fina. Även om de är i kinkigaste laget för min smak. 

Nä, nu är det nog dags att ge sig ut i solen. Vi ses!

Kram!