I år satsar jag på snitt

[I samarbete med Impecta.se] 

Min köksträdgård blir mer och mer en cutting garden. Visst finns det väl någon grönsak kvar men det är sådana som även gör sig fint i bukett.

Eftersom jag mer och mer uppskattar att göra egna buketter har grönsakerna i mina odlingslådor fått stryka på foten till förmån för blommor som blir bra i buketter. I år blir det om möjligt ännu färre sorters grönsaker och faktiskt har jag valt att begränsa även antal sorters blommor. Jag satsar på några få säkra kort som får bli basen i mina buketter.

En bild från förra året på min ”cutting garden”.

Fjolårets stora favorit sommarrudbeckia, rudbeckia hirta ’Sahara’ kommer få ta mycket plats. Och så vill jag inte vara utan blomstermoroten ’Dara’. Den tillsammans med ’Sahara’ och någon dahlia som går ton i ton gör nästan en hel bukett.

Den fantastiska sommarrudbeckian ’Sahara’ vill jag inte vara utan.

I krukträdgården tänker jag också satsa på några få sorter men låta dem ta desto mer plats. Det blir några nykomlingar och några trotjänare. En nykomling – i alla fall nytt för mig att dra fram den från frö – är broksporre, linaria bordiana ssp. kralikiana ’Flamenco’. Den ska vara mycket lättodlad och jag gillar den skarpt. Den finns fortfarande i lager hos Impecta och går även att så direkt på friland.

En annan lättodlad nykomling är palettbladet, Plectranthus scutellarioides 'Masterblend Rainbow'. Den ska ge en fin blandning av olika färger och tänker att den gör sig fin tillsammans med broksporren. Även den kommer från Impecta.

En av trotjänarna som jag tänker ha på altanen är purpurbasilikan Ocimum basilicum var. purpurascens ’Dark Opal’. Den har ett fantastisk mörkt purpurfärgade bladverk med stark smak. Jag tycker den är vacker som prydnadsväxt men tänker nog även ge mig på att laga mat på den om sådden blir lyckad. Sorten har premierats med All America Selection läser jag på Impectas hemsida.

En återkommande favorit är den lilla pelargonnävan ’Sweetheart’ – och visst är den bedårande?

En riktig favorit som jag sår återigen är den lilla pelargonnävan Erodium pelargoniiflorum 'Sweetheart'. Har du inte haft den så måste du nästan prova att så den. Lätt att dra fram men blir tyvärr inte så långlivad här hos mig. Det är för sent att så den för den här våren men går bra att höstså för blomning nästa säsong. Så oerhört söt! Har tidigare haft den i rabatten men i år kommer den att få bo i kruka.

Alla de här sorterna hittar du hos Impecta där jag köper nästan alla mina fröer. Klicka bara på bilden nedan (eller någon av länkarna i texten) så kommer du direkt till Impecta och kan enkelt söka dig fram till respektive sort.

Lycka till!

Att omge sig med saker som betyder något

Som en slags fortsättning på tidigare inlägg i veckan om förnöjsamhet så har jag funderat vidare på saker. Alla saker som jag omger mig med. Vad betyder de egentligen?

Jag gissar att jag inte är den enda som omger sig med fler saker än vad som någonsin behövs. Eller ens kommer att användas. Porslin, glas, kläder. För att inte tala om alla dessa presenter som förvisso tycks om (i bästa fall) men som mest står och dammar. Allt det här sparas i lådor, skåp och kartonger. För vad? Och till vilken nytta?

Nu menar jag verkligen inte att jag ska slänga allt. Men jag har funderat lite vad det är för något som jag omger mig med. Och bestämt mig för att försöka använda mina saker mer. Äta pyttipanna på finporslinet på en onsdag. Dricka frukost-juicen i kristallglas. Och gå till jobbet i finaste klänningen.

So what om de går sönder. Då har de i alla fall kommit till glädje och användning.

Så vad är det då för saker som jag omger mig med. Just prick här står karaffen jag fått från min älskade vän E som inte längre finns kvar. Tallrikarna är arvegods. Lilla klintaljuset fick jag i julgåva från en annan vän. Böckerna, som var hett efterlängtade, har jag köpt på antikvariat. Champagneglaset drack jag bubbel ur på min student. Och tallrikshyllan har min pappa gjort till mig. Jag tänker på honom varje gång jag ser den. Det om något betyder ju massor.

Och på tal om saker som betyder något. Hur mycket betyder det inte med blommor och växter? Även så här års. Eller kanske speciellt så här års. Tänk så ödslig den här hyllan skulle vara - trots alla prylar - utan den sista blomman från en av årets favorit-amaryllisar 'Aphrodite'.



Visst känns det skönt med fredag? Vad ska ni hitta på i helgen?

Kram,

Året som gått - augusti till september

Sommaren höll i sig med varma, härliga dagar och kvällar. Och efter en djupdykning i mitten av augusti - lagom till jobbstart - så satte den fart igen. 

Augusti började med ljuvliga dagar uppe i Hälsingland. Bad, fika, utflykter och att bara ha tid att umgås med vännerna. Semester när den är som bäst. Vi hann även med ett besök på Mobackes. Och spana in golvet vi hittade i ett av växthusen! Om det nu någonsin kommer att bli ett växthus här hos oss så är det så där jag vill att golvet ska se ut. 

Sensommarens nykomling och stora favorit blev de olika varianterna av sommarrubeckior, Rudbeckia hirta som såddes tidigt i våras. Det här är 'Cherry Brandy', 'Sahara' och 'Herbstwald'. Bilderna går att klicka upp om du vill kika närmare på skönheterna.

Som vanligt odlades det massor av dahlior. Jag tror att jag har hittat min färgskala nu. Älskar när de blir så där eldiga i färgen. Eldiga blev även de buketter som plockades. Här en kalasbukett till vän och kollega som bjöd in till fest. Och oj vilken fest sen! Längesen jag dansade ända långt in i sommarnatten.

I slutet av augusti kom Ålands trädgårdsförening på besök. Trädgården fylldes av glada och nyfikna trädgårdsentusiaster och jag blir alltid så positivt överraskad att alla är så vänliga och trevliga. Älskar 'trädgårdsnördar'.

Inför ett trädgårdsbesök är det alltid lite nervöst och en vill alltid hinna ha gjort mer. Och med den torra våren och sommaren var det mycket som var slitet i kanterna. Men när jag kikar på bilderna nu så ser det ganska fint ut ändå. 

Augusti är ju även skördemånad. Och som vi skördade. Tror faktiskt inte vi har fått så mycket frukt någonsin - ens om vi slår ihop alla år vi har bott här. Skördade enorma mängder plommon, äpplen och även en hel del päron, vindruvor och körsbär. Gissar att vi får tacka den rikliga blomningen och glada insekter för det. 

Och så fick vi äntligen hjälp med att få huset putsat. Fasaden hade tagit riktigt mycket stryk under de senaste vintrarna. Det är nackdelen med att bo i ett putsat hus med fasaden så nära vägen. Mängder av snö plogas upp mot den under vintern vilket ställer till stora problem för oss. Men fint blev det när det var färdigt. Och fint blev det även inne med den lilla murade vedhyllan.

Och så kom september och med den en bonussommar. Sammanfattningen av månaden måste få bli sommarsol, plommondoft och blomsterpyssel.

Fjolårets lite större projekt med lavendelgång och ny perennarabatt med torktåliga växter var så himla ljuvlig i september. Och även om lavendeln hade blommat över då så stannade det silvriga skimret kvar som inramning mot allt det färgglada. Lavendel är framförallt min mans favorit men både jag och bina älskar den också. 

Hösten är framförallt kransmakartider och blomsterpysslandets tid. Jobbet har startat på allvar igen och tiden räcker inte till för några större eller längre projekt. Då är det skönt med korta och tydliga aktiviteter som ger konkreta och snabba resultat. 

 Ett par av höstens snyggaste växter - och som var flitigt förekommande i höstens buketter - var blodormroten, Bistorta amplexicaulis och den vita trolldruvan, Actaea pachypoda 'Misty Blue'. Båda har spännande namn men det är framförallt växtsättet med de långa stänglarna som jag gillar. Blodormroten är också en fantastisk marktäckare som till och med konkurrerar ut kirskålen hos mig.

Vi fortsatte skörda även i september, färgglada potatisen 'Pink Gypsy' och mängder av tomater av diverse sorter. Vi var helt självförsörjande och åt faktiskt de sista tomaterna precis innan jul.

Och så till sist - dahliorna. September är ju dahliornas tid. Två nykomlingar som blev stora favoriter var 'American Dawn' och 'Honka Verrone's Obsidian'.

Just 'American Dawn' var en riktigt rikblommande sort och nog den mest förekommande dahlian i alla dessa buketter som gjordes. Det här var en av säsongens sista, en beställningsbukett till ett födelsedagsbarn. 

Då är det bara tre månader kvar av årets sammanfattning. Men de får komma en annan dag. 

Ha en finfin kväll!

I'll think I'll just be happy today

Visst har väl även ni sådana där dagar när ni inte riktigt känner er bekväma i er själva? Något som skaver. Och då kommer tankarna att en inte duger, att saker och ting måste förändras för att vara nöjd.

Och just prick nu med det nya året och allt ska det ju lovas en massa. Nya tag med mat, träning och hälsa. Och att vara snällare, starkare, tuffare. Gladare, mer tacksamma och ... och alldeles, alldeles underbara.

Jag läste på trendenser.se om att Fridas nyårslöfte handlade om ett enda ord: förnöjsamhet.

Smaka på det. FÖR-NÖJ-SAM-HET.

Enligt SAOB handlar förnöjsamhet om att vara lätt att tillfredsställa. Att ha små anspråk och vara nöjd med det lilla. Att förnöja någon är att skänka glädje. Sådan vill jag vara. En glädjeskänkare. Och en glädjemottagare. Som dessutom är nöjd med det lilla.

Och prick det här har min fina vän Jenny på Trettiosju grader pratat om så länge.

Jag tycker att det låter alldeles strålande i denna vår tid av mycket vill ha mer.
Så jag tänker sno den. Rätt av. Mitt mål med 2019 är att vara förnöjd. Gott så.

Grönt är skönt - trots allt

Av en ganska logisk anledning ökar intresset för inredning under den här tiden av året. Så nu återkommer jag till mitt ständiga dilemma. Ha kvar eller byta bort den gröna väggen?!

Bland det första jag gjorde när vi flyttade in för tio år sedan - efter att vi hade målat precis ALLT vitt - var att måla matsalsväggen till ett stort grönt utropstecken. Jag gillar fortfarande färgen jätte, jättemycket. Men den har så att säga gjort sitt. Vill ha in ett annat uttryck. Och gärna med mönster så att det blir mer liv.

Men varje gång jag ska ta tag i den där väggen så stöter jag på patrull. Jag kan inte bestämma mig. Ju mer jag tittar på tapeter, desto mer inser jag att det finns att välja bland. Och blir helt handlingsförlamad. Så kanske är den där gröna väggen här för att stanna för gott..?

Som fond till växter och blommor gör den sig ju alldeles utmärkt. Speciellt till de här snygga papegojtulpanerna som fick följa med hem i förra veckan. Ja, va sjutton. Jag får väl fundera vidare. Vi får väl se om väggen är kvar om tio år till ... 

Kram,

Uppgraderad från julblomma till vårblomma

För mig övergår hyacinterna mer och mer till att bli ett riktigt vårutropstecken i stället för bara en krukväxt innan jul. 

Efter flera veckors förkylning unnade jag mig en riktig fredagsbukett i fredags. En riktig frossarbukett av enbart vita hyacinter.

Så himla ljuvligt och jag behöver väl knappast berätta att det doftar ljuvligt?! Och nu när vårt skafferi ÄNTLIGEN är färdigt har jag det perfekta stället att förvara hyacinterna under nätterna så att de håller sig riktigt länge. Skafferiet håller nämligen fler grader svalare temperatur och det är ju perfekt för snittblommor.

Ett annat vårtecken är att clivan blommar. Det gör den alltid den här tiden på året. Den står i ett litet undangömt fönster i norrläge men verkar trivas bra där. Jag är väldigt dålig på det här med inneväxter och de flesta dör för mig. Men den här verkar gilla sin misskötsel och blommar som sagt tacksamt i februari varje år. Härligt med den knalliga färgen. 

Hoppas ni har haft en skön helg och att det kommer bli en bra vecka!


Kram,