torsdag 27 oktober 2016

Oktoberfägring och äntligen lite sol!

Det är ju ändå i slutet av oktober. Men det kanske inte är helt otroligt att det ändå går att hitta en hel del blommor i rabatterna fortfarande. De senaste åren har ju oktober varit varm och fin. Men efter de senaste veckorna som känts mer som slutet av november så blev jag ändå positivt överraskad på dagens trädgårdsrunda.

Kärleksörten är nog den maffigaste på många år och luktärtorna som kom igång sent fortsätter att leverera trots avsaknad av sol och de många kalla nätterna.





Att dahliorna sjunger på sista versen är inte heller konstigt. Nu har de hållit igång sedan juni, då de första blommade, och fortsätter producera knoppar. Inte så många och definitivt inte i de klara, starka färger som de brukar ha. Men ändå. Dags att klippa ned de sista nu så de får sova skönhetssömn och samla kraft för nästa säsong.




Lavendeln är en annan som har börjat om sin blomning. Den och purpursporrarna. Häftigt med växtkraft.

Idag har så solen tittat fram en liten stund. Äntligen! Och det ser ut som om den ska stanna över helgen. Hurra!




Tack för alla fina ord efter förra inlägget. Är så glad att ni finns och så glad att vara tillbaka.

Kram!


torsdag 13 oktober 2016

Det ljusnar mitt i oktobermörkret

Helt plötsligt infann sig ett sug att blogga igen. Det kom från ingenstans och jag hade väl snarare tänkt att stänga den där bloggen för gott eftersom aktiviteten är i stort sett obefintlig.

 




Den begynnande våren som jag skrev om i det senaste inlägget var tuff och bloggandet kom helt av sig efter ett dödsfall i familjen. Min pappa gick bort efter en kort tids sjukdom, alldeles för tidigt och alldeles i onödan. En enkel infektion som blev till en övermäktig blodförgiftning med en mängd komplikationer. Och helt plötsligt ingen pappa mer.





Trädgården som brukar vara ett sådant stöd och ge sådan energi och lust har snarare känts som ett måste och en börda. Och ju mindre omtanke som spenderades i rabatterna under våren desto mer växte eländet igen. Och tillslut var det bara jobbigt att titta på kirskål, tistlar, kvickrot och annat rassel som tog över rabatterna.





Men de senaste helgerna har jag tagit krafttag och energin är så sakteliga på väg tillbaka. Det värsta ogräset är borta. Har kört bort stora lass av överblommat, bortklippt och bortrensat och trädgården börjar kännas lite mer luftig igen.




Och nu i löksättartider så börjar jag också så smått se fram emot nästa säsong. Jag gräver inte ned de mängder av lök som jag brukar men några nya sorters krokus blir det och ett gäng av favorittulpanerna.


'Creme de Cassis'



Något som ändå har varit tacksamt under sommaren och hösten är dahliorna. De har stått på en egen yta och trivts fint i sina korgar. Men nu börjar de verkligen sjunga på sista versen och det är väl inte mer än rätt när kalendern visar mitten av oktober. Men några stackare har jag inte haft hjärta att klippa ned än. De blommar fortfarande för fint.



'Puerto Rico'


Nästa vecka ska kylan komma och då gissar jag att frosten kommer hitta även hit ut till havet. Kanske blir det även så att med kylan håller blogglusten i sig. Det återstår att se.




Allt gott mina fina vänner!



Hälsar,