Ett riktigt träigt fynd!

Ni som känner mig vet att jag gillar träd. Kanske för att jag är så himla kort själv. Men det är något visst med dem. Stora, ståtliga och liksom eviga på något sätt. De ska ju finnas långt efter att jag försvinner.

I veckan gjorde jag ett riktigt fynd. Höll på att sätta frukosten i halsen när jag såg att de sålde olivträd på City Gross. Bästa kollegan E blev lika exalterad som jag så vi gav oss i väg med min kombi. Vi trodde nog att de redan skulle vara slut då annonsen hade hotat med ett ytterst begränsat antal träd.

Men det fanns många kvar. Precis innanför dörrarna stod de. På några lastpallar. Inte bara var de billiga (129 kr). De var stora också. Eller stora kanske inte riktigt är det rätta ordet. Snarare långa. Och rangliga.

Inte världens bästa kombo. Rangliga träd i små krukor på lastpallar och ha-galna trädfantaster. Kändes som om vi spelade ett gigantiskt plockepinn med de veka olivträden. De vinglade iväg åt alla håll och vi fick nog en del sura miner av personalen när vi letade efter det största, kraftigaste och frodigaste träden.

Mitt träd är över två meter från topp till tå och har fullt av små ljusgröna skott. Att det är lite rangligt får man ta. Det ordnar sig nog med tiden!

Kram,