Ett kakträd att njuta av

Ja, en katsura är verkligen ett träd att njuta av. Eller i mitt fall - en buske att njuta av. Katsuran, Cercidiphyllum japonicum, kommer från Japan där den växer vild. Den har vackert hjärtformade blad som slår ut i rödlila koppartoner. När sommaren kommer övergår katsuran till klargrönt för att sedan få vackra höstfärger i allt från gult till rödlila. Den söta kakdoften känns på långt håll och därför kallas katsuran även för kakträd.

Som ungt träd håller det ett förhållandevis smalt växtsätt för att bre ut sig lite mer med åldern. I våra trädgårdar blir det någonstans mellan fem och åtta meter men det finns fler katsuror som nått över 20 meter. I Japan i vilt tillstånd har jag läst att det kan bli ännu högre, över 30 meter. 

De trivs i mullrik, fuktighetshållande jord på vindskyddad plats. De ogillar verkligen sandjord och vill ha god vattentillgång. De trivs inte heller i ett blåsigt läge. Det märks ganska snabbt här hos oss då bladen lätt trasas sönder när det blir för stormigt runt omkring den. På sin naturliga växtplats står den gärna insprängd bland andra träd och nära mindre vattendrag eller på platser som är naturligt fuktiga. 

Får den inte tillräckligt med vatten under sommaren så visar det sig genom att höstfärgerna blir mer återhållsamma. Plantering bör helst ske på våren för att den ska kunna etablera sig ordentligt. 

Jag har fått lära mig att den vill ha en något sur jord men jag har läst att vissa studier visar att den kan klara sig minst lika bra på ph-neutral jord. 

Katsuran är härdig till minst zon fyra och förökas framförallt genom frö. Blommorna är borstliknande och har färger i allt från rött, gult till ceris och lila. Hanplantorna ska ha vackrast blommor. Efter blomningen bildar honträden sedan små bananliknande frökapslar. Min lilla buske är alldeles för ung för att blomma så jag har ingen aning om det är en han- eller honplanta.

Men det är väl varken för blommor eller blad som vi planterar den i våra trädgårdar utan för vad som händer efter den första frostknäppen. Bladen byter färg till gyllengult med lila inslag och doften märks på läng väg. Vissa säger att det doftar spunnet socker, nybakat eller hallonsoda. Vissa känner ingen doft alls. Jag trodde nog att det var en skröna innan jag, en kall och lite fuktig dag i oktober förra hösten, kom på mig själv med att undra vem av grannarna som hade bakat. Det doftade ljuvligt.

Ha en fortsatt finfin vecka! Snart är det helg igen ... ;)


Kram,