lördag 13 september 2014

Lyxdagar och fjärilsfladder

Tänk vilka dagar vi har. Sensommarvärme i september. Även om det börjar bli lite kyligare i skuggan. Över 20 grader nästan varje dag. Lyx! Speciellt när det samtidigt är helg.  




Har tjatat om den tidigare. Men jag är så glad över min buddleja som är så stor och frodig i år.
Nästan tre meter hög sträcker den sig mot himlen.




Och fjärilarna frodas. Mest amiraler men även påfågelöga, citronfjärilar och blåvingar har det funnits gott om, fladdrandes runt fjärilsbusken.




Ha en fortsatt finfin kväll!

Kram,

onsdag 10 september 2014

Rapport från ett sagorike

En av de absolut varmaste dagarna i somras besökte jag Sanda Cottage för första gången. Sanda Cottage är Veronicas, Stefans och hunden Rasmus alldeles egna sagorike.




Jag har sett mängder med bilder från Sanda. Och hört mängder med lovord om den magiska trädgården. Men ändå är det inte helt lätt att föreställa sig hur det skulle se ut när jag väl var på plats. Och nu fick jag äntligen uppleva Sanda i verkligheten.




Ni som varit där eller läser Veronica blogg vet att trädgården innehåller ett nästan oändligt antal olika trädgårdsrum. Alla med en helt egen karaktär och känsla. Lite galet men framförallt helt underbart befriande och inspirerande! Precis som ett sagorike ska vara.





Det är otroligt välskött och det finns mängder med fina detaljer. Och växtglädjen är enorm!





Se bara på surjordsrabatten med alla vackra blad, kombon perukbuske tillsammans med renfana, den limegrön tobak tillsammans med supersnygga temyntan. Och den ljuva rosen med knalligare kompisar i bakgrunden. Jag gillart!




Fina, fina vänner! Tack för att jag fick komma. Och tack, tack för alla växter som jag fick med mig.
Vi ses snart igen! <3




Kram,


tisdag 2 september 2014

En soligare färgskala

Idag känns det som om sommaren tog om lite. En bit över 20 grader och strålande sol. Tänker passa på att smita tidigare från jobbet och bara vara ute några minuter.




Har inte hunnit lägga många handtag i trädgården under de senaste veckorna. Knappt klippt gräset. Förfallet går vansinnigt snabbt. Mycket fortare än vad jag nästan kunde föreställa mig.




Men ljuset finns kvar. Det härliga, varma eftermiddagsljuset. Och blommorna. För en del blommar faktiskt fortfarande. Trots kylig vår, sommartorka och kyla igen håller de i. De tacksamma, vackra.


 


Mest tacksam i år är den orangea dahlian G. F. Hemerick. Har satt en knöl vardera i stora korgar. Såg lite fattigt ut först och jag trodde väl aldrig att de skulle lyckas fylla ut allt. Men som de har blommat. Precis hela sommaren. Ända sen maj faktiskt. Och eftersom de står i korgar på altanen så kan jag njuta av dem utan att behöva titta på den igenvuxna trädgården.




Och se här. Tillsammans med dahlian har jag faktiskt lyckats få några zinnior att överleva. Säger överleva. För särskilt frodiga är de inte. Men nu kanske jag har gått från "Aldrig mer!!!" till "kanske igen?!" när det gäller just zinnior. För de är ju fina. Även om de är i kinkigaste laget för min smak. 




Nä, nu är det nog dags att ge sig ut i solen. Vi ses!

Kram!


lördag 30 augusti 2014

Min blommande vägg - ett år senare

För ett år sedan filosoferade jag över min frösådda fjärilsbuske och att den hade växt så mycket. Fjärilsbusken är en del av den blommande vägg som jag tänker mig ska dela trädgården i två delar. Den har varit himla gles den där väggen. Men i år har det verkligen tagit fart. Jag har hjälpt till lite genom att plantera en kopparlönn och det gjorde en ganska stor skillnad.


2014. Fjärilsbusken, sträcker sig mot himlen, flera meter hög.

Men se - den största förändringen står honungsrosen och fjärilsbusken för. Nu är busken inne på sin fjärde säsong och tack vare den milda vintern strävar den högt, högt upp mot himlen.


2013. Fjärilsbusken, knappa metern.

Den pyttepyttelilla clematisen Purpurea Plena Elegans som jag köpte på växtmarknad i Estland förra våren har faktiskt överlevt och slingrar sig nu sakta men säkert upp i prydnadsapeln. Om ett par år till gissar jag att apeln i murrabatten kommer att vara helt översållad av blommor. Tycker bladverket matchar så fint till den purpurröda clematisen.




Just i murrabatten är det den varma färger som dominerar. Vinrött, varmt lila, purpur, burgundy. Och vid den här tiden på året är den som allra vackrast. På eftermiddagarna ligger solen på på ett speciellt sätt och gräs och perenner kommer till sin rätt.





En av årets favoritkombinationer är lampborstgräs och vitlysing. Gräset är inte härdigt här hos mig så jag måste försöka lägga den här kombon på minnet.




En annan favorit som blommar och blommar och blommar hela hösten är smalt fackelblomster.
Kan verkligen rekommendera den här inte fullt så högväxta sorten, Smalt fackelblomster, Lythrum virgatum 'Dropmore purple'.




Någon som strävar lite väl högt är slingerstormhatten 'Red wine'. Den måste få en mycket högre ställning nästa år.




Och så bara måste jag avsluta med en närbild på den bedårande Clematis viticella 'Purpurea Plena Elegans'. Söt som spunnet socker!




Ha en fortsatt härlig kväll!

Kram, 


fredag 29 augusti 2014

Inspiration och grävtankar

Helt plötsligt från ingenstans kommer den. Inspirationen. Efter att ha varit borta i flera veckor så dyker den upp när man minst anar den. Och då vill jag bara bums hoppa i trädgårdsbyxorna och plocka fram spaden. Och gräva!


En liten tillbakablick till juli. Som det blommade ... 


Älskar nya projekt. Framförallt i idéstadiet. Om det sen inte blir något av idén känns inte lika viktigt. Det roligaste är att drömma och fantisera. Men nu ska det bara bli roligt att tag tag i en av de stora skämshörnorna som stått och förfallit så länge. Ska se om jag inte kan skrapa ihop några bilder under arbetets gång.


... och blommade! 

Här på bloggen har inspirationen inte räckt till. Eller snarare lusten. Lusten att bara vara ute i trädgården hela den här fantastiska sommaren har varit så mycket större än att sitta inne framför en dator. Men just nu för stunden känns det bara härligt att tänka blogg igen. Speciellt efter en tillbakablick i bildarkivet.

Kram!