torsdag 10 januari 2019

Solsken i en liten burk

En sådan här grå dag behövs det gladsaker. Som solsken på burk till exempel. 

Vintergäcken måste vara en av vårens gladaste. Både till namn och utseende. Jag vet att det är många som inte tycker om gult med den här lilla söta måste en ju bara älska.





Vintergäck Eranthis hyemalis är ett av våra tidigaste vårtecken och brukar blomma hos oss i mars–april någon gång. Den trivs som allra bäst i något fuktig jord under lätt skuggande buskar och träd. Får den konkurrens av gräs drar den sig tillbaka. Jag har mina i guldrabatten och där förökar de sig långsamt för varje år genom frösådd.

Om ett par månader borde det vara dags. Inte så himla länge om en tänker efter.


Ha en fin torsdagskväll!


onsdag 9 januari 2019

Efter snökanonen. Som aldrig kom.

Det blev ju inte mycket med den där utlovade snökanonen. Inte som det blev förra året i alla fall. Eller 1998 så klart. Gävle är ju känt för att vara ett riktigt snöhål. 




Men nu är jag inte jätteledsen för att det inte kom en massa snö. Det kom precis lagom enligt min smak. Lagom mängd för att lägga sig som ett förlåtande täcke över allt som börjat bli grått. Och över allt det hala. Isen har varit obönhörligt jobbig under nästan hela julledigheten




Men visst kom det en del. Och att snön kom med fart och från nordost syns väldigt tydligt på bilderna. Vi är ganska skyddade när det blåser från annat håll men just nordlig vind, då hamnar vi mitt i vindriktningen. Och med det öppna havet en bit ut fanns en stor risk att det skulle bli många decimeter. Men som sagt den här gången gick det fint.




Jag har fortfarande inte riktigt städat bort julen. Känns inte som det blev någon brådska nu när snön kom tillbaka. Annars är jag känslig för just det där. Är det plusgrader åker julen bort snabbare än annars. Här kollas inte datum. Jag går enbart på känsla. 




Ljusslingorna, däremot, brukar få sitta ända till mars, april. Där vi bor blir det bäcksvart när solen gått ned, så för att ens hitta till garaget är de nödvändiga. Och väldigt vackra mot allt det röda och vita. 




Och på tal om känsla. Tänk ändå när en hittar istappar. Då känns det som om våren är nära. Trots snökanon, minusgrader och januarihimmel.




Ha en riktigt fin kväll!







söndag 6 januari 2019

Blundar för vinter

Vintern har ju inte ens börjat än. Jag fattar det. Men alltså, jag måste bara leka lite vår. 


För visst är det prick det här en längtar efter nu? Skir grönska och knoppande växter.



Julens sista hyacinter fick flytta ut tillsammans med några spirande krokuslökar. Kunde bara inte hejda mig när jag hittade dem på plantskolan. 




Marschallen kommer från och Living by heart. Jag tycker så mycket om dem och använder dem året om.





Ha en fin kväll!


Kram,


lördag 5 januari 2019

Idag bor jag i skåne

Idag bor jag i Skåne. I alla fall känns det så med ljumma vindar och årets första fotorunda utan jacka.


Under de senaste dygnen har snön sjunkit undan med flera decimeter och till och med den tjocka isen har fått sig en rejäl duvning. Flera av de vintergröna växterna tittar fram och det känns nästan som mars. Helt underbart. Den här julrosen med de vackra varigerade bladen är Helleborus × hybridus 'Penny's Pink'. 




Och lyfter en på bladen ser det väldigt hoppfullt ut för den kommande våren. Så här många knoppar har den nog aldrig haft.




En annan vintergrön glädje en sådan här snöfattig vinter är häcken av japansk järnek Ilex crenata 'Dark Green' som har blivit riktigt tät och fin.




Men även om det blåser skåne-vindar så finns det vissa som inte riktigt känner sig helnöjda. Smilla alltså, och hennes känsla för snö. 




Önskar er en fin Trettondagsafton!

Kram,


fredag 4 januari 2019

Att omge sig med saker som betyder något

Som en slags fortsättning på tidigare inlägg i veckan om förnöjsamhet så har jag funderat vidare på saker. Alla saker som jag omger mig med. Vad betyder de egentligen?

Jag gissar att jag inte är den enda som omger sig med fler saker än vad som någonsin behövs. Eller ens kommer att användas. Porslin, glas, kläder. För att inte tala om alla dessa presenter som förvisso tycks om (i bästa fall) men som mest står och dammar. Allt det här sparas i lådor, skåp och kartonger. För vad? Och till vilken nytta?




Nu menar jag verkligen inte att jag ska slänga allt. Men jag har funderat lite vad det är för något som jag omger mig med. Och bestämt mig för att försöka använda mina saker mer. Äta pyttipanna på finporslinet på en onsdag. Dricka frukost-juicen i kristallglas. Och gå till jobbet i finaste klänningen.

So what om de går sönder. Då har de i alla fall kommit till glädje och användning.

Så vad är det då för saker som jag omger mig med. Just prick här står karaffen jag fått från min älskade vän E som inte längre finns kvar. Tallrikarna är arvegods. Lilla klintaljuset fick jag i julgåva från en annan vän. Böckerna, som var hett efterlängtade, har jag köpt på antikvariat. Champagneglaset drack jag bubbel ur på min student. Och tallrikshyllan har min pappa gjort till mig. Jag tänker på honom varje gång jag ser den. Det om något betyder ju massor.




Och på tal om saker som betyder något. Hur mycket betyder det inte med blommor och växter? Även så här års. Eller kanske speciellt så här års. Tänk så ödslig den här hyllan skulle vara - trots alla prylar - utan den sista blomman från en av årets favorit-amaryllisar 'Aphrodite'.



Visst känns det skönt med fredag? Vad ska ni hitta på i helgen?

Kram,