onsdag 2 november 2016

Hipsvips har det gått ett år

För precis ett år sedan idag så begav vi oss iväg på Drömresan med stort D. Efter några månaders planerande hade vi till slut kommit överens om rutten. Vi skulle börja med en vecka på Bali med ett par nätter på Gili Meno, vidare till Kuala Lumpur för några dagars shopping, följt av Kambodja och besök i Angkor Wat och sen en avslutande vecka för sol och bad på Koh Chang i norra Thailand.


 


Redan på morgonen när vi vaknade fick vi veta att alla flyg från Amsterdam var inställda. Vi skulle resa mot Asien via just Amsterdam. Väl på Arlanda såg det ut att ordna upp sig och vi skulle få åka med ett tidigare plan som skulle ta oss till Holland och sedan vidare till Bali via Singapore.





Vi kom nästan hela vägen fram. När vi var en timma från Bali - efter 23 h resande - fick vi veta att det varit ett vulkanutbrott strax utanför en av grannöarna till Bali. Vinden låg rakt mot oss och vi blev tvungna att vända. Väl på plats i Singapore blev vi fast. I tre dygn. Utan resväska.





Men det kunde verkligen ha varit så mycket värre. Även om jag inte riktigt hade sinnesnärvaro att ta in det då. Väskan dök upp till slut. Och det finns värre ställen att fastna på än Singapore kan jag lova. Speciellt som om en av allra bästa vännerna bor just där. Så här efteråt är jag så lycklig att vi fick ett bonus-stop hos älskade Carola som kom och hämtade oss. Vi fick spendera en fantastisk dag och kväll hemma hos henne på Sentosa utanför Singapore. Tacksam!







Till slut kom vi så klart till Bali. Via Bangkoks flygplats, den mest tillmötesgående flygplatspersonalen någonsin och en vansinnesrusning hann vi med planet. Med sju minuter till godo kom vi iväg och landade i paradiset.

Allt var faktiskt precis som jag hade hoppats. Och ändå inte. Det var mer av allt. Färger, värme, ljud, matos, mönster och en galen fågel som byggt bo i vår bungalow. Hotellet vi bodde på hette Puri Kelapa Garden och var som en tyst oas i allt det hektiska. Och så Ubud. Fantastiska Ubud med yogaklass, rawfoodfika, risterasser och tempel. Där hade jag gärna stannat i många dagar. Nu hann vi med två besök på våra fyra dagar på Bali innan vi reste vidare till tre dagars shopping i Kuala Lumpur, Malaysia.





Kuala Lumpur bjöd på temperaturer upp mot 40 grader. Lite väl mycket om du frågar mig. Vi gick ingenstans utan ett paraply att gömma oss under. Visst shoppade vi en del. Men det var fler än en gång vi undrade vilka som skulle besöka alla dessa supershoppingcenter. Och vem ska köpa alla dessa miljoner plastsandaler, solglasögon och fejkade märkeströjor?

Men visst var det häftigt att gå runt där bland julpyntet. More is more skulle en kunna säga utan att överdriva. Och vi hann med både hibiskusparken, orkidéträdgården och en busstur runt hela stan. Efter shopping och overload av intryck var det dags att resa vidare till Siam Reap, Kambodja och alla magiska tempel.


 


Fyra mycket hektiska dagar blev det. Vi hann besöka Preah Kahn, Ta Prohm, Bayon, Banteay Srei, Neak Pean Tasom, Banteay Samre, Pre Rup, Baphuon och Roluos tempelområde. Maffigast av allt var utan jämförelse Angkor Wat. Så klart. Vår guide var fantastisk och där vi befann oss fanns nästan ingen annan. Under alla dagar och på alla platser. När vi gick därifrån, ja då kom horder av folk. Bäst mat på hela resan hittade vi i Siam Reap. Och dessa fantastiska khemerer. Kärlek!






Sen var det dags för sista stoppet och återhämtning, sol, bad och utflykter. Jag hade gjort ett späckat schema även här på Koh Chang med besök på flera andra öar i närheten. Av det blev det ingenting. Jag blev dundersjuk och sov mest hela tiden. Sov, knaprade spännande mediciner och badade. Och åt sticky rice med mango. Så det blev väl återhämtning på sitt sätt. Temperaturen var det häftigaste jag varit med om. Strax över 30 grader i både luft och vatten. Helt perfekt och alldeles ljuvligt.

Fyra pocketböcker och en antibiotikakur senare var det hipsvips bara resan hem kvar. Nästan fyra veckor hade vi varit borta och det kändes både som vi precis hade åkt och att vi varit borta en evighet. Som grädde på moset hade vi en timme över på Schiphol på vägen hem. Och gissa vad de sålde där?! Tulpanlökar!

Kram,



tisdag 1 november 2016

Tillbakablickar till baksidan

Gissar att det är fler än jag som inte är riktigt nöjda med dagens väder. Bättre då att drömma sig tillbaka till en annan del av året. Har ju massor att visa er efter ett halvårs frånvaro. ;)

Förra hösten minskade jag gräsrundeln ytterligare på baksidan för att göra plats för ytterligare tulpanplanteringar. Både skuggrabatten och vita rabatten fick någon extra kvadratmeter planteringsyta.




Satsade på kvantitet av lökarna. Få sorter men ganska många av var och en. Sen hjälpte det ju till att jag läste fel vid beställningen. Istället för 10 lökar av narcissen 'Elka' så blev det 100. Effekten blev därefter. Gjorde exakt samma sak med narcissen 'Hawera' men den ville sig inte riktigt. Men 100 strålande solar i vita rabatten gav mersmak. En av de sötaste var den lilla rosa Fritillaria stenanthera. Här nedan i vackert par tillsammans med några av de 'Hawera' som faktiskt kom upp.






I skuggrabatten gjordes även plats för ett efterlängtat litet vattenblänk. Det hade fått följa med hem från Löddeköpinge plantskola under en roadtrip till Skåne sommaren innan. Så himla fint till flytblommor eller bara som det är. Vi hade faktiskt till och med några grodor som bodde där under sommaren. En av dem som blommade ordentligt för första gången var söta vitsippsrutan, Isopyrum thalictroides. Här kan vi verkligen prata vita solar i rabatten.






Efter vitsippsrutor och narcisser kom så de älskade tulpanerna. I just den här delen av trädgården fick
de sällskap av hyacinter i matchande färger.




Jag delade upp skuggrabatten i två delar när jag satte lökarna. En med ljusa pasteller och en med mer eldiga toner. I den ljusare delen satte jag  'Flaming Flag' och 'Sweet Love' tillsammans med 'Verona'.
Kolla in den nästan svarta stjälken på ''Sweet Love' och kikar en riktigt nära så har den nästan svarta markeringar på kronbladen. Hjälp så snygg!





Även här satsades på mängd. Många tulpaner av samma sort. Här ser en också att de tillhör alla de tidigare sorterna. 'Queen of Night' har knappt hunnit visa färg.




I den mer färgglada delen av skuggrabatten satte jag en gammal favorit, 'Brown Sugar'. Även på den här sidan vill jag ha något som lugnade ned och då passade 'Verona' perfekt in. Den är ju helt fantastisk, 'Verona'. Perfekt som snitt. Och vilken doft!





Hyacinterna som jag valde var 'Gipsy Queen' och 'Gipsy Princess'. Den ena aprikosfärgad och den andra ljust gul. Mycket fina. Beställde flera nya sorter i år också, bland annat en mörk blå som jag ser fram emot.







Maffigast av alla var nog ändå den fyllda piontulpanen 'Copper Image'. Alltså vilken skönhet!
Snygg från knopp till förfall. Gillar en den här färgskalan så är den ett måste!





Den är ganska kortväxt och stadig i stjälken. Blommade länge och var en av dem som höll ut allra längst.








Lite märkligt att det kommer blomma sådär om en sex, sju månader igen. Tittar en ut genom fönstret idag så känns det inte riktigt lika färggrant. Det ska bli spännande att se hur många av dem som faktiskt kommer tillbaka. Känns som om den här sommaren har varit ganska bra just med tanke på lökarna. De har ju inte direkt ruttnat bort.






Nu blir det Det sitter i väggarna med fina vännen Erika som programledare. Ni missar väl inte?!


Kram och fin kväll!