Två svansar och en svansaffari

Som ni vet bor vi ju nära vatten och det är nästan alltid himla mysigt och trevligt på alla sätt. Men vissa dagar blir det extra bra. Som härom veckan när jag och kissarna gick vår vanliga lilla promenad och ser att vi har fått sällskap i lilla viken av två svan-par. 

Ni som följer bloggen vet att vi har två katter som älskar att gå på promenad. Ingen lång bit och samma väg varje gång. Men så fort man frågar om det är dags för promenad och går mot sjön störtar de iväg nedför trappan. Sen står där med sina långa svansar i givakt och väntar på att jag ska hinna ifatt. 

Smilla, den lilla randiga, är inte så tuff och rusar hem igen vid minsta ljud. Men Hedvig, den stora svarta, hon tyckte det var nästan lika kul som matte att spana in svanarna.

Lägg till bildtext

Knölsvanar har det funnits gott om i alla år som vi har bott här men det är faktiskt första gången som jag ser sångsvan här i vår lilla vik. Sångsvan har gul näbb och blir ungefär lika stor som knölsvanen med en längd på mellan 140 till 160 centimeter och ett vingspann på 205 till 235 centimeter. Den håller oftare halsen rak till skillnad från knölsvanens ibland s-formade halsföring. Den triangelformade näbben, som är längre än knölsvanens, fortsätter ut från den sluttande hjässan och ger huvudet ett mycket spetsigt utseende. Fakta hämtat från Wikipedia. 

Knölsvanarna är runt 140 cm långa och har ett vingspann på drygt 2 meter. De har en stor kropp och en lång böjlig hals, litet huvud, svartgrå ben, simhud mellan tårna som också är kloförsedda. Vuxna hanar väger i snitt 12 kilo vilket gör att de hör till de tyngsta fåglarna som kan flyga. Fakta hämtat från Wikipedia.

 

Hoppas påsken varit fin för er allihopa! Och skönt med ännu en kortvecka.

Kram,