söndag 18 januari 2015

Fyllda skönheter - dubbelt så snygga

Det är något speciellt med de där fyllda blommorna i trädgården. De där primadonnorna som tjusar en med sina mängder av kronblad och liksom kräver all uppmärksamhet från sina kamrater av samma art. Och nu menar jag inte rosor eller pioner - de tar ju alltid fokus - utan olika perenner och lökväxter som i vanliga fall för en mer anonym tillvaro.


Blåsippa eller rödsippa, Hepatica nobilis 'Rubra Plena'


Vackrast av alla små primadonnor måste vara den lilla blåsippan 'Rubra Plena'. Jag har visat tjogtals med bilder på den här sippan tidigare men jag kan inte sluta förundras över skönheten. Blåsippan tillhör familjen ranunkelväxter och är flerårig ört som sprider sig med rhizomer eller frö. Ordet hepatikos kommer från grekiskan och betyder enligt POM "lever-", eller "som angår levern". Troligtvis syftar ordet på bladens färg och framförallt form. Förr användes även blåsippan som medicin mot lever- och buksmärtor och i äldre litteratur kallas den även lefwerört. Den fyllda 'Rubra Plena', kallas även rödsippa och har inte påträffats vild i Sverige utan finns enbart som trädgårdsväxt. Men det är en växt med historia och fanns med i Göteborgs Trädgårdsförenings katalog redan 1864. Min planta kommer ursprungligen från Torsåker och fina trädgårdskompisen Anette.



Fylld blodört, Sanguinaria canadensis 'Multiplex'


En av de allra tidigast här hos mig är den fyllda blodörten som växer under en buske i guldrabatten. Det lite udda namnet blodört kommer sig av att växtsaften är röd. Bladen är blågröna med ljusare undersida och liksom omfamnar blomman innan den har slagit ut. Den blir ungefär 20 cm hög och utvidgar sig sakta men säkert via krypande jordstammar, så kallade rhizomer. Den trivs som sagt perfekt i fuktighetshållande men väldränerad jord, exempelvis under en buske. Den är enormt vacker tycker jag. Ända från att den sticker upp sina knoppar tills den blommar över. Ligger på mage med kameran och fotar om och om igen för att inte missa något steg. Hos mig har den funnits i tre säsonger och efter att första säsongen bara fått en blomma så var den nu senast uppe i ett dussin blommor.

Vitsippa, anemone nemorosa 'Vestal'
Strax efter blodörten slår sipporna ut och bland dem finns vackra 'Vestal'. Även den är en skönhet som man får krypa på knä för. Men hon är värd att komma riktigt nära. 'Vestal' är en fylld form av vår vilda vitsippa och kommer ursprungligen från medelhavsområdet runt Turkiet. En av fördelarna med 'Vestal' är att den blommar mycket längre än våra vanliga vitsippor. Hos mig sprider den sig ganska villigt och har gått från ett par blommor till den två gånger två dm stor tuva på bara två år. Under sommaren kan den vissna ned helt för att komma tillbaka nästa vår. Precis när den slår ut kan den vara lite grönaktig i mitten för att senare övergå till helt kritvitt. 



Fylld tovsippa, anemone sylvestris 'Elise Feldman'



En annan sippa som faktiskt håller på att bli utkonkurrerad av annat i silverrabatten är den fyllda tovsippan. Den gör inte jättemycket väsen av sig men nu när jag ser bilden så inser jag att jag måste göra en insats så att den inte helt försvinner. För se så fin den är. Tovsippan trivs inte alls när den får samsas med andra växter utan behöver behöver ljusa och varma växtplatser. Som allra bäst trivs den i närhet till solreflekterande stenblock och precis så har jag planterat den. 

 
Fylld pingslilja, Narcissus poeticus 'Plenus'

Den dubbla poetnarcissen eller fyllda pingsliljan 'Plenus' syn. 'Albus Plenus Odoratus' är en gammal sort som förekommer med många olika namn. Den är vanlig i framförallt gamla trädgårdar och är känd i odling ända sedan 1600-talet. Förmodligen är den betydligt äldre. 'Plenus' har en stark och fin doft och är såklart en av mina favoriter bland narcisserna.



Stormhattsranunkel, Ranunculus aconitifolius 'Flore pleno'


Den supersöta stormhattsranunkeln 'Flore pleno' har jag haft på några olika ställen i trädgården. Efter en flytt in i skuggan tog den sig ordentligt. Antagligen för att jorden där håller fukten bättre. Jag har läst att den ska vissna ned efter blomningen men det hinner den inte göra hos mig. Jag gissar att det är för att jag helt sonika klipper ned den när den blir ful. Jag hade letat ett tag innan jag hittade den så den verkar inte vara helt lätt att få tag på. Men stöter du på en planta så lämna den absolut inte kvar. Varje trädgård behöver en stormhattsranunkel. Den är vansinnigt fin när den blommar. Jag har satt den i vår vita rabatt tillsammans med pärlbuske, vit kaukasisk förgätmigej och vita tulpaner och de höjer verkligen varandra till skyarna.


Thalictrum delavayi 'Hewitt’s Double'


En annan fylld skönhet som blommar i stora skyar är rutan 'Hewitt’s Double'. Den såg jag första gången på ett tv-program från Claus Dalbys trädgård. Jag gillar rutor och har en hel hög men jag undrar om inte den här är den allra vackraste. Den stod på min önskelista i många år men så helt plötsligt ramlade jag på den på rea på Plantagen av alla ställen. Köpte alla jag hittade och nu hoppas jag de kan ersätta jätteverbenorna i rosengården som jag aldrig kan komma överens med. Jag är ute efter samma svävande, skira känslan och till det tror jag  'Hewitt’s Double' kommer passa perfekt. Min bild är urkass och gör inte alls den dubbla rutan rättvis.



Stort treblad, trillium grandiflorum 'Snowbunting'


Slutligen vill jag visa en riktig raritet, det stora trebladet 'Snowbunting'. Så enormt vacker och kanske just därför lite knepig att få tag i. Jag skulle säga att 'Snowbunting' är ensam orsak till att jag anlade en skuggrabatt. Så utsökt är den. Den förökas enbart genom delning och kostar därför en del men jag tycker den är värd varenda krona. 'Snowbunting' får stora, dubbla, rent vita blommor som blir lätt rosa när de falnar. De ska tydligen vara en av de mer lättodlade Trillium-arterna och är härdig långt upp o landet. Den vill ha mullrik, väldränerad jord i halvskuggigt läge och absolut inte blött om fötterna under vintern. Om den trivs bildar den så småningom stora ruggar med många blommande stänglar. Hoppas så att den ska trivas här så att jag får njuta av fler än en blomma under våren som kommer.
Fortsatt trevlig helg, kompisar!




15 kommentarer:

Marina sa...

Oj så många söta! Vestal har jag i Lunden. Trivs helt okej där. Den där stormhattsranunkeln har jag nog aldrig sett men den väckte direkt habegär. Var kommer den ifrån?

Kram

Jenny sa...

Åh, vad mycket fint! Man får ju direkt habegär av vissa, blodsten skulle jag verkligen vilja ha.

Jenny

Mejrams! sa...

Nej men så många finheter du visar. Jag vurmar lite extra för just sippor och din vitsippa är ju ngt att sukta efter. Tack för alla fina tips. Merja

Marianne sa...

Tänk va! Så många fina du har...men är de verkligen dubbelt så fina som de enkelblommande, nejet! Men de kommer väl i en egen kavalkad...på din fina blogg.

Linda sa...

Beautiful! :)

Annika Christensen sa...

Ohh vilka skönheter vill ha alla i min trädgård. Dubbla skönheter ger dubbel glädje eller hur?
Annika

Trädgårdstid sa...

Väldigt vackra bilder på väldigt vackra blommor. Jag är lite dålig på att titta närmare på blommor som inte lyser lång väg, så det är bra när andra "gör jobbet" åt mig och jag får det så här fint serverat! Jag gillar också dubbla blommor av alla de slag. Har läst någonstans att den fasen brukar gå över i uppskattning för enkelblommande plantor så småningom, men det har inte hänt för mig ännu i alla fall...!
Kram
Elin

Johnna G sa...

Vackraste!

Anonym sa...

Suckar över alla snyggingar du visar. Där blev 'vill ha-listan' längre... :) Stormhattsranunkel, dubbel tovsippa och blodört har jag, ser fram emot att de sprider sig ytterligare i vår trädgård. Den dubbla rutan var ju ljuvlig! Absolut ett bra alternativ för jätteverbena.
Kram Kristina

Malin sa...

Vilket makalöst inlägg
Har lagt ett bokmärke så jag kan komma tillbaka och frossa i bilder och fakta. WOW
Såg mina första blodört i en trädgård i Gbg för många år sedan och blev förtrollad. Sedan i Peter Korns makalösa anläggning.
Man blir liksom kär.
Tack för denna vitamininjektion!
Malin

Anjas Hill sa...

Så är det! Det går inte att tjafsa emot ;-)!Men, med ett undantag (tur att vi ändå kan tycka liiiite olika)
I min enkla värld finns det ingenting som slår den vanliga, blå blåsippan. Särskilt om den växer i ett bestånd bland vackra, bruna fallna blad i en lövskog.
Annars så får jag begärshicka av den dubbla stormhattsranunkeln och trebladet. Så synd det är om mig som inte har dessa...;-(!

/Anja

Sofie sa...

Så tjusiga och intressant med lite fakta runt dem också. Stormhattsranunkel har stått på min önskelista några år, den är så himla fin.
Kram Sofie

Meta sa...

Ja men visst är de för söta och ger en verklig glädje. Jag gillar också de här godingarna just nu så är det bara kaos imina rabatter men det ska bli ordning på det med när bygget är klart.En fördel med den dubbla blåsippan är ju att ingen kan skylla oss för att ha stulit fridlysta i alla fall.
Stormhattsranunkeln är det den som kallas för vitpytta, de är så lika på din bild.
Ha en fin vecka
Kram Meta

an angel at my table sa...

Åh vilka vackra rariteter du visar oss!! Dubbla blå sippor och blodört jag tror att jag skall leta ordentligt på trädgårdsmässan och se om man hittar något spännande!!!
Tack för att du har en sådan vacker och informativ blogg!!!

Lykkelig i hagen sa...

Så vakre bilder du viser! Det er første gang jeg besøker bloggen din, men det blir ikke den siste! Ha en fin kveld! Hilsen Anne-Kristin